NYA SAMFÄRDSMEDEL. 493

broder John Ericsson hade gjort sina lärospån vid arbetet
på Göta kanal under Baltzar von Platens egen ledning och
alltså lärt även av de misstag, som där begåtts.

Sedan staten år 1904 inköpt Trollhätte kanalbolags
egendom och ställt den under förvaltning av Trollhätte
kanal- och vattenverk, igångsattes efter en ytterst grundlig
utredning en ombyggnad av kanalen år 1909. År 1916 kun-
de farleden öppnas för trafik med fartyg av intill 4 meters
djupgående, men slussarna anpassades — med tanke på
framtida fördjupning av kanalen — för 5-meters fartyg och
fingo en längd av ej mindre än 90 meter. Kostnaden för
denna ombyggnad uppgick till omkring 24 millioner kronor.
Farleden kan nu passeras av havsgående fartyg med upptill
1,350 lasttons dräktighet.

Därmed har Vänern öppnats för Nordsjöfartyg. De varor,
som skola upp till trakterna kring Vänern och Bergslagen,
behöva ej mera fördyras genom en besvärlig och tidsödande
omlastning i Göteborgs hamn, utan hbavsgående fartyg av
angiven storlek kunna gå direkt upp till Vänerns hamnar.
Från dessa hamnar kunna i sin tur Bergslagens produkter
och alstren av det värmländska skogsbruket utföras  till
England och Tyskland direkt utan omlastningar. Vänern
har ur sjöfartssynpunkt helt enkelt förvandlats till en vik
av Nordsjön.

+ LJ

Störst av våra kanalföretag är dock Göta kanal.

På Karl XI:s tid hade man planer på att medels en kanal
genom sjön Skagern, längs Letälven och Närkes Svartå till
Örebro åstadkomma en segelbar trafikled mellan Vänern
och Hjälmaren, som redan då, genom Hjälmare kanal, stod
i förbindelse med Stockholm. Men något mer än en plan
blev Sveakanalen icke, varken då eller senare.

I stället återgick man under 1700-talet med större intres-
se till en äldre plan att med begagnande av sjön Viken för-
binda Vänern med Vättern och därifrån längs Motala ström
skapa en segelled, som skulle sluta med en kanal mellan
sjön Roxen och Söderköping. Det var biskop Brasks gamla
