518 SVENSKA NÄRINGSLIVETS UTVECKLING.

ha de kunnat nöja sig med bl. a. mindre bangårdsanlägg-
ningar samt mindre lokomotiv- och vagnpark.

De svenska statsbanorna stå numera genom tre ångfärje-
linjer i direkt förbindelse med utlandet, nämligen routerna
Hälsingborg—Helsingör, Malmö—Köpenhamn och Trälleborg
—Sassnitz. Den sistnämnda routen, som är vår mest betydan-
de och snabbaste förbindelse med kontinenten, har minskat
avståndet mellan Stockholm och Berlin till 22 timmar under
normala förhåilanden. Trafiken över Östersjön ombesörjes
omväxlande av två svenska och två tyska ångfärjor, samt-
liga byggda efter ritningar av en svensk ingenjör. De äro
i sitt slag bland de största i världen. — För godstrafiken
medför det ofantliga fördelar, att lokomotiv och järnvägs-
vagnar kunna köra ombord på färjan och efter dess fram-
komst fortsätta vidare över land, så att man slipper om-
lastningar av gods från tåg till fartyg och sedan från fartyg
till tåg igen.

Mycket arbete har det kostat att komma så långt; många
strider också. Maken till den sega, förbittrade kamp, som
vid nästan varenda riksdag föregått besluten om stam-
banornas riktning, får man sannerligen leta efter. Bygde-
intressena ha kämpat vilt om banbitarna i detta långvariga
sjärnvägskrig» — men naturligtvis har det alltid varit »Sve-
riges välfärd», som det gällt! Under stridens första tider kun-
de man få höra somliga präster nedkalla himmelens välsig-
nelse över en föreslagen järnvägslinje, andra över den mot-
satta linjen, den ene generalen kunde förklara, att fädernes-
landets frihet och självbestånd berodde på antagandet av
en linje, som enligt en annan generals försäkran skulle leda
till vår undergång. Ett särskilt kostligt nummer på riks-
dagen var västsmålänningarnes fruktlösa kamp anno 1859
—60 för att få Södra stambanan dragen genom Lagaåns
dalgång. Det gjordes de mest förtvivlade försök att för-
gylla upp Sunnerbo härads sandmoar och ljunghedar, vilka
saldrig varit så rika och sköna som nw. Och vilka här-
