522 SVENSKA NÄRINGSLIVETS UTVECKLING.

ländska bergen var ytterst ringa, ända till dess järnvägar
drogos dit upp. Och dock voro dessa malmfyndigheter kända
sedan århundraden tillbaka. Nu möta vi här uppe för första
gången i Sveriges utveckling fullkomligt amerikanska sam-
hällen, stampade fram ur ödemarken på några få år. Kiruna
har nu en folkmängd på omkring 7,000 personer. Vid se-
kelskiftet lär där ha funnits en enda stuga. Det blev järn-
vägarna, som gåvo de norrländska gruvorna deras värde;
det var de, som väckte till liv »Norrlands slumrande millio-
ners. Och företeelsen är långt ifrån enastående. Det finns
många gruvor, som det ej lönade sig att bearbeta, förrän
järnvägen kom och transporterna blevo billigare.

För jordbruket kan det vid första påseendet tyckas,
som om järnvägarna icke skulle kunna vara till nytta, ef-
tersom de ju befordra utveckling av industrisamhällen och
alltså draga folk från landets modernäring. Men man glöm-
mer då, att det egentligen är genom järnvägarna, som jvrd-
bruksmaskinerna kunnat spridas över landet och de konst-
gjorda gödningsämnena blivit så god hjälp för jordbruket.
Våra jordbrukare ha också de snabba tågförbindelserna att
tacka för att de kunnat slå sig på ladugårdsskötsel i större
skala. Ty matvaror behöva i synnerhet snabb transport.
Ej heller bör det förgätas, vilken välsignelse det varit för
bönderna, att järnvägarna övertagit det mesta av de tids-
ödande landsvägstransporterna. Vid förra århundradets
mitt fanns det knappt någon del av landet, där man ej kla-
gade över den skada, som drabbade jordbruket genom för-
lusten av otaliga dagsverken, vilka gingo åt till varufors-
ling utefter de stora stråkvägarna. Jordbruket försummades,
och hästarna blevo magra och utkörda. Hälften av den
årstid, som bonden för klimatets skull kunde ägna åt jor-
dens brukande, gick ofta åt till skjutsning, och det knappa
fodret på de magra ängarna förbrukades till stor del på
skjutsfärderna. »Och vilken fördärvelig skola för allmogens
ungdom», utbrister en godsägare i Uppland i början av 1800-
talet, »att låta ynglingen från barnaåren insupa alla de
laster, som vistandet på gästgivaregårdarna medförerl

Ett intressant exempel på järnvägarnas inverkan på jord-
bruket erbjuder Jämtland. Jämtarne ha av ålder förmedlat
varuutbytet mellan å ena sidan Dalarne och de östra kust-
