SKANDINAVISMENS JUBEL- OCH KLANGDAGAR. 551

Men så småningom skulle denna rent kulturella strömning
förvandlas till politisk under intryck av faran för Danmark
från den tyska nationalitetsrörelsen. Skandinavismens mål
blev att sammansluta Skandinaviens folk till inbördes bi-
stånd.

Den politiska skandinavismen togs om hand av Nordens
ungdom. Den föddes på studentmöten i Köpenhamn, Lund
och Uppsala på 1840-talet. Sin höjdpunkt nådde den på
ett stort nordiskt studentmöte i Lund och Köpenhamn vid
midsommartid 1845. Under Lundagårds trädkronor gav
skalden Karl Vilhelm August Strandberg då inför 400
svenska och 150 norska studenter uttryck åt den skandina-
viska samhörighetskänsla, som rörde sig djupast på bott-
nen av svenska sinnen, då han med hela kraften av sin här-
liga, klangfulla stämma slungade fram sin stolta dikt »Va-
ticiniumo!, så att det gick ungdomen genom märg och ben.
Många sågos fälla tårar vid de gripande anslagsorden, hans
harmfyllda väktarrop:

»Finland! så jag ville ropa
och från eder allihopa
få ett svar ur hjärtats grund.

O! en afton kanske stiga

vi ombord och dristeliga
draga över saltan hav:

solen själv vi ta på sängen,
tegen sucka skall och ängen
bågna under hovars trav.

Blott ett handslag vi begära,
och från bröderna de kära
med ett dråpligt hugg vi skära
alla deras remmar av.»>

När Strandberg kom ned från talarstolen, lyftes — eller
rättare kastades — han upp i luften av hänryckta åhö-
rare. För alla, som då voro med, blev denna högtidsstund
ett heligt minne för livet.

På midsommaraftonen anlände studenterna till Köpen-
hamn, där de hälsades med jubel. På midsommardagen
hölls en stor fest i Kristiansborgs? ridhus, varvid den rikt
begåvade, entusiastiske danske juristen Orla Lehmann

1 Profetia. — ? Ett kungligt slott i Köpenhamn.
