STUDENTSKANDINAVISMENS BANÉRFÖRARE. 555

har detta muntra och livsglada folk att skaffa med den gam-
la nordiska kämpavärlden? Hur kan denna nation med sin
böjliga och saktmodiga vilja tro sig stå i andlig släktskap
med fornåldrarnas djärva, kraftfulla och energiska män?
Och huru kunna dessa människor ”med den sydlig blede
udtale” inbilla sig äga ett nordiskt tungomål?»

Senare bidrog unionskäbblet med Sverige till att norr-
männen i själva verket fruktade en ännu större skandina-
visk sammanslutning. Man befarade nämligen, att resulta-
tet därav skulle bli en för Norge och Danmark riskabel
ökning av Sveriges makt, att därigenom skulle skapas
ven svensk stormaktstron, upprest på brödrafolkens nacke».
Den unga demokratiska norska nationalkänslan var star-
kare än den skandinaviska tanken.

Litteratur: Julius Clausen, Skandinavismen, historisk fremstillet.
Helge Almquist, Karl XIV Johan och den begyn—
nande skandinavismen (Historisk tidskrift för år

1914).

Theodor Blomquist, De nordiska regeringarna och
studentmötet 1843 (Historisk tidskrift för år 1919).

Studentskandinavismens och patrio-
tismens banérförare.

Oskar Patrick Sturzen-Becker

var Stockholmsbarn. Han studerade i Uppsala, blev filo-
sofie magister och kom därifrån tillbaka till huvudsta-
den såsom »ung man i verken» men kastade sig snart in
i tidningsmannalivet. Det dröjde ej länge, förrän han blev
uppmärksammad av Lars Hierta och erbjuden plats i Af-
tonbladet, där Orvar Odds eleganta och lekande penna blev
mycket uppskattad och efter hand gav honom rang av
Sveriges främste kåsör på sin tid. Ingen kunde som han
konsten att med några lätta och eleganta penseldrag fånga
bilder ur Stockholmslivet med dess speciella huvudstads-
stämning. Han ägde den delikata förmågan att krydda sina
spirituella anrättningar med just så pass mycket elakhet,
