586 OSKAR I.

Men sätt Er nu och vilal
Er vandring varit tröttsam
måhända. Slå Er neder

i soffan här...

HAN, korsande stig.
I soffanl!

O, fresta ej den trötte,
blott van vid cellens stenbänk,
med sådan maklig vila,
som söver själens strävan
och väcker syndig åtrå
till världen och dess lustarl!
Dock, då Ni vänligt bjuder,
så låt en ringa broder
i tacksamhet få sitta
på stolen här vid dörren
och vila trötta lemmarl»

Men då värden är så vänlig och bjuder tiggarmunken en
god cigarr, betraktar och snoppar han den med kännarmin
och
»obedd därpå

han slog sig ned i soffan —

just där ja — och lät röken

gå upp i ljusa ringar

och mumlade belåtet:

”Nog bättre än Torlonias.”»!

Och han visar sig vara kännare ej blott på cigarrer utan ock-
så på andra ting, som bruka anses ligga utanför den fatti-
ge tiggarmunkens sfär, såsom vin, likörer och sköna kvin-
nor.

Gunnar Wennerbergs humor räcker till för nästan allt
i Rom, men han står stum av fasa i de dödas rum i ka-
pucinerklostret, vid anblicken av munkarnes förtorkade lik,
uppställda till beskådande liksom i burar och klädda i sina
bruna kåpor.
»Hemska villa! Se, hur alla skallar nicka,
gapa, skela, skratta, gnissla, gråta, grina,
här i fånig fröjd och där i våndfull pina,

och ur tomma ögonhål de själlöst blicka
utan mål i vida rymden.>

1 Prins Torlonia hade av påven fått monopol på all tobakshandel
inom Kyrkostaten.
