VARANGERFRÅGAN OCH NOVEMBERTRAKTATEN. 613

Det ger en ingen hög tanke om den dåtida svenska diploma-
tins teknik, när man ser den godtaga en sådan formulering
i stället för en mera allmänt hållen. Den svenske utrikes-
ministern hade visserligen velat ha orden »till Ryssland av-
stå någon del av Sverige-Norges område» utbytt mot »till
någon annan makt avstå», men västmakterna, som ju
önskade ge sig sken av att ha vunnit Sverige för sig, ville
icke vara med om en sådan avtrubbning. Och vad gjorde då
våra utmärkta diplomater? Jo, svalde och tego.

Så hade sfinxen vid Seine till sist lyckats kompromettera
Sverige, och det ganska grundligt ändå. Den österrikiske
statsmannen furst Metternich, den gamle mästaren i diplo-
matins konstgrepp, gjorde en träffande karakteristik av no-
vembertraktaten, då han blev tillfrågad, om den var offen-
siv eller defensiv, och gav det spirituella svaret: »Défensif
et offensant;.! Traktaten kom också att påverka Rysslands
politik på ett sätt, som icke Oskar I men väl Napoleon III
hade avsett.

LJ

Novembertraktaten var knappt avsluten, förrän Frank-
rike och England sände i väg en fredsduva till Petersburg.
Napoleon hade låtit engelska kabinettet förstå, att ifall detta
ej ville vara med och sluta fred, så skulle han göra det en-
sam.

Vid samma tid satt Oskar I i Stockholm och trodde, att
snart skulle Sverige vara med i den krigiska lek, som kanske
skulle återgo det sitt förlorade broderland och göra barbar-
makten i öster ofarlig för västerlandets kultur.

Den 30 mars 1856 undertecknades freden i Paris.

Alldeles lurat på konfekten blev vårt land dock icke.
Och det var ändå kung Oskars förtjänst. Han gjorde i alla
fall det bästa möjliga av en otrevlig situation. Hans diplo-
matiska förmåga var visserligen ej skuren efter stora mått
men hade sin styrka i att påpassligt taga hem de små vin-
sterna i det politiska spelet. Tack vare den konsten vann han
åtminstone så mycket som en bestämmelse i freden, att
Ålandsöarna för framtiden ej skulle få befästas, ej heller

! Defensiv och utmanande.
