614 OSKAR I.

något militär- eller marinetablissement där uppföras. Men
för den framgången hade han icke Napoleon att tacka
utan England, vars intressen på den punkten sammanföllo
med Sveriges. Fast för skams skull kunde ju den egoi-
stiske räknemästaren i Paris ej undgå att så pass långt
understödja anspråken från den makt, som han lockat att
för hans skull blottställa sitt förhållande till grannen i
öster.

Värdet av själva novembertraktaten berodde emellertid
på hur länge vänskapen mellan England och Frankrike
skulle äga bestånd. När den kort därefter brast, så för-
svann också nyttan av denna traktat som en rök och en
dimma. Kvar stod blott, som Nordin sade, »ett svalg av
köld och misstroende» mellan Stockholm och Petersburg.
Och han gjorde därvid den reflexionen: »Efter krig kan man,
sedan en gång fred är sluten, bliva goda vänner, men ej så ef-
ter det steg, som vi nu tagit, vilket mycket liknar en enskild
persons förklaring till sin bekante och granne, att han för
denne stänger sin port, emedan han ej har förtroende till
hans ärlighet.» Och detta vid en tidpunkt, då Ryssland i
Alexander II fått till härskare »den fredligaste, ädlaste och
hederligaste man, som någonsin suttit på dess trom.

Vad nyttan för oss av själva Ålandskonventionen beträffar,
så ha bolsjevikernas avslöjanden i våra dagar ur ryska ut-
rikesministeriets arkiv burit tillräckligt tydliga vittnes-
börd om dess höggradiga bräcklighet.

& x

Krimkriget blåste nytt liv ej blott i Sveriges gamla hat
mot tsardömet i öster utan också i en mera ideell rörelse,
som dock stod i visst samband med rysshat och ryssfruktan,
nämligen skandinavismen. På sommaren 1856 hölls »Yng-
linga thing at Upsalom», såsom det stod ristat med runor på
festtecknet, och vid de tre tingshögarna trängde Plougs ord
åter ned i ungdomens sinnen, då han uttalade som sin orygg-
liga övertygelse, att en politisk union mellan Nordens tre
riken var nödvändig för att betrygga deras frihet och själv-
