616 OSKAR I.

En bruten man.

SKAR I var ingen kraftnatur som fadern och äldste
sonen. Redan på 1830-talet lade hans närmaste omgiv-
ning märke till »den egendomlighets, säger Karl Otto
Palmstierna, »att han mitt under något förehavande kunde
tvärstanna några ögonblick, likasom hela hans väsende bli-
vit i hast främmande för denna världen. — De första ti-
derna inträffade detta sällan; men med åren återkommo
sådana fall oftare, varade längre, och mot slutet av fyrtio-
talet inträffade de ganska ofta, dagligen flera gånger. Då
hände, att han mitt under ett allvarsamt och livligt sam-
tal i något angeläget ärende tvärtystnade utan att ens tala
riktigt ut den påbörjade meningen, stirrade på väggen eller
ut genom fönstret, där han gärna uppehöll sig stående en
eller annan minut, varefter han åter begynte tala, fortsät-
tande den avbrutna meningen (där han stannat) utan att
uppehållet låtsades om. Denna åkonwma tilltog under vin-
tern 1851—1852.s
På hösten 1852 drabbades han av en svår sorg, då han
förlorade sin andre son, prins Gustav, i en ålder av blott
25 år. Den »Baldersblide», rikt begåvade fursten hade gjort
sig älskad av alla, framför allt av ungdomen vid Uppsala
universitet, där han vistats flera terminer. MHelst levde han
i tonernas värld. Han sjöng och komponerade, och några
av hans tonsättningar höra till den svenska kvartettsångens
pärlor, såsom den musik han satte till Herman Sätherbergs!

1 Herman Sätherberg var till yrket läkare och sjukgymnast
samt föreståndare för Gymnastisk-ortopediska institutet i Stockkolm.
Att han var framstående i sitt fack bevisade han bland annat däri-
genom att han höll liv i sig själv från 1812 ända till 1897. Frisk
och älsklig var hans sång om den natur, som blev honom kär, då
han strövade omkring med bössan på axeln. Mest populär blevo utom
de nämnda sångerna hans dikt »Längtan till landet» (»Vintern ra-
sat ut bland våra fjällar»), vilken tonsattes av Otto Lindblad, själv
författare till bl. a. den populära »Sätt maskinen i gång, herr
kaptenb, samt serenaden »Ser jag stjärnorna sprida sittflam-
mande skenm» med musik av Söderman.
