VÅRT FOLK FÅR EN ORDNAD FOLKUNDERVISNING. 29

lighet men måste det oaktat snart lämna den. Anledningen
var, att han kom i konflikt med sina överordnade. Hans var-
ma medkänsla med de små i samhället gjorde, att det kom
smolk i mjölken. Det skar honom i hjärtat att se torpare
och arbetare leva ett liv av oavbrutet släp och slit. Följ-
den kunde ju ej bli annat, än att de antingen blevo fullständigt
förslöade till själen eller också att de grepos av begär att
genom ruset skaffa sig en bedräglig känsla av lycka och
kraft. Rudenschöld föreslog därför på bolagsstämmorna, att
man skulle lätta de underhavandes arbete, så att de kunde
få någon tid att vara människor de också. Men då möttes han
med ett hånskratt av bolagsherrarne. Något så tokigt hade
man väl aldrig hört förr! En sådan opraktisk svärmare som
den nye förvaltaren hade de inget bruk för vidare. Han gick
ju bara och ställde till förargelse. Slutet blev, att Ruden-
schöld gick sin väg. Ett nytt försök som jordbrukare miss-
lyckades till följd av felslagna skördar. Men de ekonomiska
motgångarna bragte honom till klarhet över den väg, han
hade att gå. Nu var han fast besluten att sätta in sin egen
person i arbetet på att förverkliga sina sociala idéer.

År 1845 publicerade han sina »Tankar om ståndscirku-
lationem. De flesta av hans ståndsbröder kallade skriften
»en galen bok av den galne grevem». Vad var det då för galet
med den boken? Jo att författaren drog i härnad mot den
falska uppfattningen, att det ligger något nedsättande i att
en herremans son blir kroppsarbetare. Om en herreman också
har ett dussin söner, sade Rudenschöld, så tar han för
alldeles avgjort, att alla tolv skola bli herrar, vad det kosta
vill, fast Försynen icke ämnat mer än några få av dem där-
till. Låt dem — manar Rudenschöld — bli duktiga, kraftiga
arbetare i stället för onyttiga, ja skadliga herremän! En
radikalt genomförd ståndscirkulation blev hans lösen. Där-
igenom skulle människor av olika samhällsklasser bli för-
brödrade med varandra och en av kristendomens grund-
tankar förverkligas. Därigenom skulle också arbetets ära
vinna sitt fulla erkännande.!

På våren 1846 öppnade Rudenschöld på riddarsalen i

1 En av Torsten Rudenschölds söner omsatte sin fars teorier i prak-
tiken och blev kroppsarbetare. Han deltog i nordamerikanska kriget
och dog Ppå ett fältlasarett.
