NYKTERHETSRÖRELSEN OCH PETER WIESELGREN. 115

omsattes i svensk jord. Därvid höllos ju inga konventionella
tal, där druckos inga skålar, där voro inga stormän med, och
där sökte man ej med lyx och prål slå med häpnad en nyfiken
folkhop. Nej, man utförde där sitt goda verk tyst, för sig
själv, allvarligt och hemlighetsfullt. Detta sätt att gå till
väga var något så ovanligt i vårt braskande tidevarv, att man
genast var färdig med det omdömet, att de, som använde ett
dylikt tillvägagångssätt, måtte vara vådliga personer. Därför
blev det ock svårt för ”ordensbröderna” att få logelokal. De
nödgades en tid till och med sammanträda i en källare.»

Under resor genom landet grundade Bergström sedan på
olika platser en mängd loger, och med häpnadsväckande snabb-
het växte den nya rörelsen ut att omfatta hela riket. På åtta
år samlades under totalavhållsamhetens fanor en härskara
av 60,000 man, fördelade på 1,500 olika platser i vårt land.
Till övervägande del var det kroppsarbetets söner och döttrar
— alltså just de som lidit mest av rusdryckernas förbannelse
— som rekryterade den nya armén. Så mycket mera beund-
ransvärd är entusiasmen för den goda saken hos dessa män-
niskor, som de hade att under den första tiden av goodtemp-
larordens verksamhet här utstå mycket hån och begabberi
från nykterhetsrörelsens fiender." Och till på köpet voro de
unga logerna utsatta för en stark påfrestning inifrån, från
oroliga och självkära andar, som ville regera och ställde till
bråk och slitningar, vilka mer än en gång hotade att spränga
hela organisationen.?

1 Man kunde t. o. m. få höra en kyrkans man förkunna, att »total
avhållsamhet var oförenlig med sann kristendom och borde betraktas
som en farlig irrlära», En kyrklig tidning förklarade goodtemplarne
för »fiender till tronen och altaret». Ja en numera avsomnad tidning
aktade icke för rov att till en notis om organiserandet av en ny good-
templarloge tillägga smädeorden, att genom logens inrättande hade
polisen fått — ett nytt osedlighetsnäste att övervakal — ? Stark har
också spritdryckernas lockelse visat sig vara för många svaga karak-
tärer, som ingått i orden. Därom vittna redogörelserna för antalet
ur orden uteslutna och utgångna medlemmar under tiden 1890—1904.
Omkring 12,000 medlemmar måste årligen uteslutas på grund av löftes-
brott och ungefär hälften så många av andra orsaker, vartill kommo
omkring 11,000 om året, som själva utträtt ur orden. Det är ju en stor
savfalls»-procent på en skara av omkring 100,000 män och kvinnor;
men dock ej ägnad att slå ned de kämpandes mod, ty man får be-
tänka, att en stor del av dessa skaror voro tforna drinkare eller voro
