332 VIKTOR RYDBERG OCH CARL SNOILSKY.

dem som efter hand utslockna! Aderton dylika ljus, vad
är det för -en småsak?

Hittills har ej någon förlägenhet i detta fall kommit i fråga.
Geijer, Tegnér, Franzén, Wallin, Atterbom äro bortgångna,
men vad mera? Vi hava en Hamilton, en Reuterdahl, en
Enberg, en Manderström kvar, och om Tomtebissen svävar
i djup okunnighet om de flesta av sistnämnde herrars för-
tjänster såsom heroer inom vitterheten och odlare av vårt
språk, så skall dock en tacksam eftervärld erkänna den.

Hamilton, Enberg, Reuterdahl, Manderström etc.! Upp-
hören ej att slå edra himmelska lyror lika flitigt som hittills!
Upphören ej att (lika flitigt som hittills) med inspirerade
fingerspetsar komma edra harpors strängar att brusa och
gjuta eld och mod i millioner! Produceren varken mer eller
mindre än till dato, och den svenska sångmön skall stanna
i största förbindelse hos eder!

Tag på en slump aderton personer var du villl Grip dem i
högen, i nödfall vid öronen, och undersök med en polismästa-
res skarpa blick deras möjliga förtjänster i litteraturen! Se
till, vad denne Andersson, denne Bengtsson, denne Berg-
ström gjort för vitterheten . .. och du skall bliva djupt över-
tygad, att i nio fall av tio skola dessa slumpvis valda aderton
personer alldeles icke kunna en bloc mäta sig med de aderton
inom Svenska akademien. Svenska akademiens höga stånd-
punkt är därmed utan gensägelse bevisad.»

Vad skall man då göra för att bli värdig att komma in i
akademien?

»Den yngling, som aspirerar att en gång bliva en aderton-
dedel av Akademiens hela, må först gå till sig själv och fråga:
” Är du beskedlig, godsint och fredlig? Ty detta är ett huvud-
villkor för att lyckas. En Talis Qualis, vars poesi ryker av
tyranners blod, får aldrig en plats bland de aderton barna-
fromme diarne i Sångmöns sköte.

Den andra frågan, han må göra sig själv är: ”Har du någon-
sin visat prov av kvickhet och glatt lynne? Kan ynglingen
lägga handen på sitt hjärta och svara nej, så är det väl för
honom, ty Akademiens portar äro i evighet stängda för själa-
fränderna av von Braun, Orvar Odd och dylika ovärdige
skämtare. Styvt och gravitetiskt, allvarsamt och skeppunds-
viktigt skall det varal...»
