DEN SVENSKA VETENSKAPEN. 359

sättningar de då kända grundämnena kunde ingå, och fastslå,
om dessa sammansättningar voro konstanta eller föränderliga.
Därom voro nämligen meningarna på den tiden delade, bero-
ende på den kemiska analysens outvecklade tillstånd. Endast
på den mödosamma väg, Berzelius utstakat för sig, kunde
man vinna någon tillförlitlig kännedom om de allmänna lagar,
som behärska de mångskiftande kemiska sammansättningarna
inom materiens värld. Och Berzelius var mannen att genom-
föra, vad han satt sig före. Aldrig tröttnade han, innan han
kom till ett säkert resultat, även om han måste hålla på ända
till trettio gånger med analys av en kemisk förening.

Alldeles så enkelt som i det ovan anförda fallet med svavel-
järn ligger saken emellertid ej. Men den är ej mindre intressant
för det — tvärtom. Utom det svarta svaveljärnet känner man
två kemiska föreningar mellan svavel och järn. Den ena är
grågult svaveljärn. Det innehåller alltid 85,71 viktsdelar sva-
vel på 100 delar järn. Den andra är mineralet svavelkis, som
förekommer i nästan alla våra gruvor. Det innehåller mer
svavel än järn, nämligen 114,28 delar på 100 delar järn.

Jämför man nu de olika kvantiteter, i vilka svavlet kan
ingå kemisk förening med 100 viktsdelar järn, kommer man
till ett högst intressant resultat. I första fallet var det ju
97,14 viktsdelar svavel, i det andra 85,71 och i det tredje114,2s8.
Dessa tre tal förhålla sig till varandra precis som 2, 3 och 4.
Liknande är förhållandet med de andra grundämnenas ke-
miska föreningar. Alltid stå de olika mängder av ett och
samma ämne, som kunna förena sig med en och samma
mängd av wÅtt visst annat ämne, i ett mycket enkelt tal-
förhållande till varandra.

Vilket perspektiv över lagbundenheten i universum har
Berzelius ej öppnat med sina kemiska analyser! De resultat,
till vilka han kommit på experimentell väg, gåvo fast mark
under fötterna åt den för vetenskapens framåtskridande så
betydelsefulla atomteorin, som framställts av engels-
mannen Dalton! några år innan Berzelius började sina under-
sökningar. Dess innebörd är, att varje grundämne består av
ytterligt små, odelbara partiklar, de s. k. atomerna. Samman-
satta kemiska ämnen bildas på det viset, att atomer av olika

1 Uttal: Dåltn.
