DEN SVENSKA VETENSKAPEN. 361

förening. En molekyl vatten består av två atomer väte och
en atom syre. Den kemiska formeln för vatten blev alltså
H,O.

Genom att uttänka detta lika enkla som sinnrika kemiska
teckenspråk av bokstäver och siffror har Berzelius för alla
tider gjort kemin samma tjänst, som Linné gjorde botaniken.
Först i och med dessa beteckningar blev det inom kemin en
välbehövlig ordning och reda.

Så ha både de organiska och de oorganiska naturföre-
målen fått sina över all världen erkända lagar skrivna av
två svenskar.

Även på en mängd andra områden har kemin skördat stort
gagn av Berzelii verksamhet. Hans betydelse för den kemiska
forskningen angives av en framstående tysk kännare av
kemins historia sålunda: »För att kunna lämna en full-
ständig översikt av Berzelius” arbeten fordras, att man överfar
hela kemins omfång. Det finns i denna vetenskap icke någon
lära, till vars utbildning han ej bidragit. Det finns intet
grundämne, om vars föreningar man ej genom Berzelius
vunnit bättre kännedom.»

Självklart är, att Berzelius, liksom andra dödliga, under
sin långa bana som vetenskapsman även begått en del miss-
tag. Men den oförbehållsamma ärlighet, varmed han alltid
vidgick dem, när han blivit överbevisad, hedrar mannen lika
mycket som hans epokgörande upptäckter. Och de misstag,
han begått, väga fjäderlätt i jämförelse med hans förtjänster
om sin vetenskap. Han har haft sina belackare, han som
Linné, men de ha ohjälpligt kommit till korta även i detta fall.

Jöns Jakob Berzelius föddes år 1779. Han var son till en
kollega vid Linköpings skola i Östergötland. Hans förfäder
hade i flere led varit präster. Släktnamnet hade de tagit efter
hemmanet Bergsäter i närheten av Motala. Ursprungligen
hade det skrivits Bergselius.

Den unge Berzelius fick tidigt pröva på livets bitterhet.
När han var fyra år, dog hans far, och vid åtta års ålder
blev han även moderlös. Han fick nu leva som nådehjon
