DEN SVENSKA VETENSKAPEN. 363

har», skriver Berzelius i sina självbiografiska anteckningar,
ohans raska, hastiga och ömma omvårdnad att tacka för att
efter en månads vistande i mörkt rum min syn återställdes.>
Även på annat sätt led hans hälsa av hans »trägna arbete
och försummad rörelse i fria luften, vartill jag», säger han,
sunder en stor del av året aldrig hade tid>. Alltifrån sitt 23:e
år var han »besvärad av en periodisk huvudvärk, som i
början kom efter längre mellantider, men som snart bestämde
sig till tvenne gånger i månaden och inföll med den största
regelbundenhet på det dygn, då nymåne eller fullmåne in-
träffade, och varade från klockan 8 f. m. till klockan 8 e. m.».
Med åren återkom huvudvärken ännu oftare ända till år
1821, då en brunnskur i Karlsbad befriade honom från det
onda.

För hälsobrunnar hade han alltid ett starkt intresse. Han
drack själv flitigt brunn och analyserade vattnet i flere av
våra hälsokällor. Särskilt är hans namn knutet till Porla
brunn i Närke. Av ålder hade Pullerkiella, d. v. s. den por-
lande källan, rykte om sig bland folk i trakten för undergörande
krafter. Säkerligen har den under hednisk tid varit offer-
källa, och ännu på Oskar I:s tid förekom det, att man offrade
mynt i Porla brunn. Men riktigt i ropet kom källan först
genom Berzelii analys av vattnet år 1806. Han fann, att det
utmärkte sig framför andra hälsovatten genom bland annat
sin höga järn- och klorsyrehalt. Under en lång tid framåt
besöktes »surbrunnen» av flere hundra personer årligen. De
flesta tyckas ha lidit av gikt och reumatism, att döma av det
gamla »kryckhuset», där massor av kryckor och käppar voro
upphängda som ett slags troféer eller votivgåvor av tack-
samma brunnsgäster, som blivit botade för sina krämpor.
Sedan den tiden har Porla haft flere glansperioder. I våra
dagar är det, såsom bekant, radioaktivitet som man tillskriver
de välgörande verkningarna. Måhända är det framtiden givet
att utfinna nya goda sidor hos vattnet i Pullerkällan.

Berzelius gick så helt upp i vetenskapliga sysselsättningar,
att han ej gav sig tid att tänka på äktenskap. Hans eko-
