SVEN HEDIN. 379

bord på Vega utrustad med en stråhatt och ingenting mer i
bagaget, avsände följande telegram till de sina där hemma:
»Grosser mongolischer Gask.! Stux.s?

Genom Suezkanalen ångade Vega på nyåret 1880 in i
Medelhavet. Hemfärden blev nu ett sannskyldigt triumf-
tåg med lysande fester i Neapel, Rom, Lissabon, Paris och
Köpenhamn. Som kronan på verket kom den utomordentligt
högtidliga och praktfulla infärden till Stockholm den 24
april 1880, den dag, som nu i vår almanacka bär Vegas namn.

Så hade Nordenskiöld och Palander utfört, vad männi-
skor i trehundra år förgäves strävat efter. Och Vegamän-
nen kommo hem med rika samlingar och värdefulla upp-
täckter till gagn för både geografin och naturvetenskaperna.

Hade Nordenskiöld intet annat intresse haft än att komma
fram så fort som möjligt, så är det intet tvivel om att Vega
redan på hösten 1878 hade kunnat gå in i Stilla oceanen.
Men nu var han, som sagt, ej blott upptäcktsfarare utan
också vetenskapsman. Därför hade han ordnat den veten-
skapliga utrustningen så omsorgsfullt, att man kunde be-
driva grundliga studier på vägen. Vegaexpeditionen kan
därför kallas ett mönster för vetenskapliga upptäcktsfärder.

Litteratur: A. E. Nordenskiöld, Vegas färd kring Asien och

Europa.

Harald Wieselgren, Nils Adolf Erik Nordenskiöld
(i >Ymer» för 1902).

Ernst Beckman, A. E. Nordenskiöld (i »Ord och
bild»> för 1902).

Carl Forsstrand, Adolf Erik Nordenskiöld och hans
forskningsfärder; häft. kr. 1:25.

Anton Stuxberg, Minnen från Vegas färd; häft.
kr. 6: —

Sven Hedin.

är den främste bland våra nu levande upptäcktsfarare. Un-
der kamp med de centralasiatiska öknarnas brännande hetta
och kvävande sandstormar, med Tibets isande köld, med

1 Stor mongolisk fest. — ? Så brukade hans namn förkortas av hans
vänner.
