ARBETARFRÅGAN. 423

Därefter återgingo de så småningom till arbetet. Många voro
dock de, som ej återfingo de platser, de lämnat. Dessa hade
nämligen under tiden tagits i besittning av andra. Lockouten
och storstrejken beräknas ha kostat arbetsgivare och arbetare
60—70 millioner kronor, och det socialdemokratiska partiets
medlemsantal sjönk under storstrejksåret från 1908 års siffra
140,000 till 62,000. Sedan dröjde det i tio år, innan siffran
kom upp över 100,000. År 1922 var den 133,000.

L HUMLIEN.

Storstrejken
i Spanien i Stockholm.

Söndagsnisse 5 sept. 1909.

Storstrejken blev ingen seger för arbetarne på det sätt, som
de mera sangviniska bland dem väntat sig. Samhället i dess
helhet bestod även denna påfrestning utan att svikta. Men
sett ur den synpunkten, att storstrejken var ett svar på en
stor lockout, blev den ej heller något nederlag för arbetarne.
Den blev i stället en i stort sett framgångsrikt förd
försvarskamp för fackföreningsrörelsen. Visserligen för-
mådde arbetarne ej genomdriva sina lönefordringar, men
fackföreningarna hade på det hela taget bestått det av-
görande eldprovet. Och vad som varit minst lika be-
tydelsefullt för arbetarnes sak är, att den stora kraft-
mätningen moraliskt sett blev en vacker seger för
dem. Deras kamp följdes med livligt intresse av både
arbetarne och andra samhällsklasser över hela världen. Det
nästan allt igenom värdiga sätt, varpå denna opinionsyttring
av nära 300,000 man förlöpte, tillvann den svenske arbetaren
