RÖSTRÄTTSFRÅGORNA. 453

Starkt delade voro däremot meningarna om välsignelsen
av åtgärden att ge politisk rösträtt åt alla, som ej full-
gjorde sin skatteplikt. Därigenom blevo nämligen även
skatteskolkarne politiskt likberättigade med dem som full-
gjorde sina medborgerliga skyldigheter.

» LJ

Ett annat rösträttskrav, som den Edénska reformmini-
stären fört fram till seger, rör kvinnans politiska röst-
rätt — kommunal rösträtt hade den ogifta kvinnan sedan
1862.

Den första motionen om rösträtt och valbarhet för kvin-
nor likaväl som för män frambars i andra kammaren år
1884, innan ännu kvinnorna själva kommit på den tanken
att fordra vare sig den ena eller den andra av dessa rättig-
heter. Motionären var den radikale tidningsmannen Fredrik
Borg. Hans entusiasm för kvinnosaken tog sig även uttryck
i en bok om kvinnans historia, där han med exempel allt-
ifrån »fornhjältinnan» Semiramis till fru Lenngren, Jenny
Lind och Fredrika Bremer bevisade, att kvinnan var ett
högre utvecklat väsen än mannen. Därför måste det en gång
bli hon, som skulle behärska världen. Endast genom att
sammangadda sig mot detta högre väsende hade det äre-
lystna mankönet kunnat hålla kvinnan nere i en underordnad
social ställning. Lätt och lekande bevisar han, att redan
kvinnans fysik sutmärker en större fulländning än mannens:
denna naturens stora frikostighet mot kvinnan läses vid
första ögonkastet på dessa sammetslena och rosenfärgade
kinder, på denna silkesfina hud, varpå ingen hårbetäckning
förråder djurnaturen, såsom fallet är hos mannen, varest
ännu skägget och den håriga kroppen visa, att han står
djurvärlden närmare.» Och vad hon saknar i kroppslig
styrka, det ersättes av hennes större ihärdighet och förmåga
att uthärda sjukdomar och genomgå svårigheter av olika
slag.

Sin riksdagsmotion motiverade Borg med att »mera värda
och värdiga kvinnor, än Sverige i gångna tider haft och än
i dag äger, har ingen nation att uppvisa». Skulle vi då icke
