HYGIENISKA SAMHÄLLSFRÅGOR. 475

man- och kvinnfolk av samhällets drägg, mest hjon från
korrektionsinrättningar och dylika anstalter. Kvinnorna,
som utgjorde flertalet, voro en rentav fruktad hord, kända
för sin vårdslöshet i arbetet ech sin förfärligt grova mun.
Sällan hände det, att dessa hjon utförde sitt arbete på nykter
kaliber. De ansågo sig nämligen med hänsyn till sitt mindre
aptitliga göra ha pockrätt på en sup då och då. Följden blev,
att man ej sällan kunde på gatorna efteråt följa sicksack-
linjen av deras spår. Men det kunde också hända, att spåret

-
a

Latrinhämtning i Stockholm år 1828.

Teckning i ett brev från den berömde tyske kemisten F. Wöhler till
Berzelius, häntydande på brevskrivarens besök i Stockholm.

plötsligt tog slut, beroende på att de lämnat tunnans hela
innehåll efter sig på gatan. Det var en tid av enkla seder.

Någon förbättring i de olidliga förhållandena blev det ej
förr än år 1859, då Stockholms stad själv övertog den mest
krävande delen av renhållningsarbetet. Det svåraste prob-
lemet var att skaffa dugligt folk till renhållningsverket.
Ty de som dittills utfört arbetet hade gjort yrket så föraktat,
att ingen hederlig karl i Stockholm ville åtaga sig det. Den
förste renhållningsdirektören, en f. d. löjtnant och fängelse-
