492 KAMPEN FÖR FOLKHÄLSAN.

Somliga medicinare anse dock huvudorsaken till frossans för-.
svinnande vara att finna i den strängt genomförda behand-
lingen med kinin. Därigenom ha ej blott de sjuka botats,
utan även möjligheten till ny infektion ständigt avtagit.

Att vår generation skulle ha gått tillbaka i fysisk spän-
stighet i jämförelse med de äldre motsäges också av de ge-
nomsnittsresultat, som nutida idrottsmän prestera, resultat
som för blott en mansålder sedan skulle ha låtit fullkomligt
otroliga. Däremot är det nog så, att gemene man förr i tiden
voro mera härdade. De voro ej så bortskämda med varma
kläder, hälsosamma bostäder, medicin och andra skydds- och
hjälpmedel mot sjukdomar, och framför allt voro de mera här-
dade så till vida, som de togo sjukdomarna som något nästan
oundvikligt. De gingo med sina förkylningar och sin reuma-
tism och andra krämpor som något som skulle så vara, tills
dessa gingo över av sig själva eller fullständigt knäckte dem.
Förr i tiden försiggick ju också det s. k. naturliga urvalet
i kampen för tillvaron efter hårdare regler än nu. Det fanns
knappt någon enda större familj, där inte ett eller flere späda
barn ströko med. Det skulle så vara. Stora värden för
mänsklighetens framåtskridande måste därigenom ha gått
förlorade. men å andra sidan blevo genom denna naturens
egen gallring en hel del fysiskt svaga individer från början
bortskalade från folkstocken. — Och dödligheten i de högre
åldersklasserna sedan! Vem har inte hört berättas om hur
hela familjer av föregående generationer så gott som ut-
plånades av tuberkulos? Och detta även inom samhälls-
klasser, där man hade råd att ägna de sjuka all upptänklig
vård. Numera räddas i de flesta fall de tuberkulösa åt
livet. Men det vore väl mycket begärt, att de efter att
nyss ha ryckts undan döden också skulle vara lika starka
och arbetsdugliga som andra.

+ - k

Rashygien, människosläktets förbättring, är en på dag-
ordningen stående fråga i alla kulturländer. Ännu är det
för tidigt att sia om vad den unga vetenskapsgrenen rasbiologi
kan komma att en gång ge för praktiska resultat. Men ett
medel att åstadkomma ett allt bättre släkte är naturligtvis
att från utvecklingen utsöndra odugliga och samhällsfarliga
