512 = REALISMENS OCH NATURALISMENS GENOMBROTT.

feststämningen vid allsköns järnvägsinvigningar, vilka alltid
obligatoriskt kulminera, då Hans Maj:t vid festmiddagen
höjer sitt glas för den nya järnvägsstationen, »en urgammal
härd för svenskmannatrohet. (Obs. alla nya järnvägsstatio-
ner äro sådana härdar.)»

Efter fanfarerna och kungssången kommer turen till lands-
hövdingen. Han erinrar om att »svenska folket alltid älskat
sina konungar (såsom Erik av Pommern, Albrekt av Meck-
lenburg, Kristian II).» På grund av denna trohet mot sina
konungar är svenska folket det lyckligaste i Europa (vilken
lycka är så stor, att den icke kan bäras här hemma utan
måste njutas i ett annat land, Amerika).

Fanfarer. Om igen ”Ur svenska hjärtan'lb»

Till de officie'la lögnerna hör också »svenska folkets» obli-
gatoriska sorg vid olika likbårar, vilken i den gamla goda
tiden var ojämförligen mycket mera översvallande än i
våra dagar.

Kapitlen »Våra idealister» och »Om den offentliga lögnen,
kanoniseringar och festtal» äro inspirerade av hans vämjelse
inför den frasrika idealism, som han så många gånger sett
göra sig bred och häva upp sin sonora stämma vid akade-
miska och andra festligheter. För humbugen, var helst den
sticker fram, har författaren en sällsynt skarp blick. Men
ett osympatiskt drag av honom är att utpeka en hel del av
det offentliga livets män och påljuga dem lyten eller laster,
som hämtats ur helt andra människors liv. Därmed har
satirikern kommit in på skandalskrivarens område. Strind-
bergs beteende ursäktas icke därmed, att han i sin själv-
biografi rent ut betecknat boken som en hämndeakt och
uttalat, att han ville visa sina motståndares »enskilda liv
i kontrast med deras offentliga verksamhet»>.

Samma andas barn som kapitlet »Om den offentliga lögnen»
är hans dikt »För tankens frihet» på sjätte novemberdagen
1882, där han med etsande syra ristar en bild av det devoia
inslaget i firandet av våra stora minnen:

sOch gardets gardister, de blåsa koral
från kyrktorn i morgonstunden.
Bankiren stänger sin banklokal,

och krämarn visar ifrån sig kunden.
