622 JENNY LIND OCH KRISTINA NILSSON.

bekymmer. Den amerikanska resan ledde också till att hen-
nes längtansfyllda drömmar om ett eget hem förverkligades.
Hon hade två gånger förut varit förlovad, först med en
kamrat vid Kungliga teatern i Stockholm, operasångaren
Giänther. Kärleken verkade förädlande på den unge skåde-
spelaren, som förut levat ett ganska obundet liv, men små-
ningom visade det sig dock, att hans glada och lätta upp-
fattning av livet ej stod i samklang med hennes allvarliga,
religiöst färgade livsåskådning, och då bröts förbindelsen
frivilligt från båda sidor. En tid därefter hade hon trott sig
finna lyckan i en förening med en ung kapten i Englands in-
diska armé. Hon var då 28 år, han blott 22 men mognad
genom ett djupt religiöst allvar. Hans fina familj var emeller-
tid så sträng i sina grundsatser, att den hatade teatern och ej
ville erkänna henne som frände, med mindre än att hon ansåg
»teatern för ett satans tempel och alla de spelande för djä-
vulens präster,. Hon borde komma till sina blivande fränder
som en botgörerska, den där bad om förlåtelse för ett före-
gående liv »i syndem. Så oförskämda fordringar måste en
ädel och ren kvinna naturligtvis avvisa. Så bröts även denna
förbindelse och det på själva den dag, då bröllopet skulle ha
stått. Jenny Lind led därav, ty, såsom hon skrev till en god
vän kort därefter: »Få hava i högre grad än jag en älskande
hustrus känslor; och en välsignelse skulle det hava varit för
mig att hava fått kalla ett barn för ”mitt eget'.>» Hon trodde
då, att den lyckan var henne för alltid förmenad.

Hon skulle dock finna den till sist, vid Otto Goldschmidts
sida. Goldschmidt, som var son till en rik köpman i Ham-
burg, kunde allt ifrån barndomen utan att störas av ekono-
miska bekymmer ägna sig åt musiken, som han älskade.
Jenny Lind och han funno varandra under gemensamt konst-
närligt arbete. Han ackompanjerade henne nämligen på
piano under sista delen av hennes turné i Amerika. Där
blevo de också vigda på nyåret 1852. Han var av judisk tros-
bekännelse med övergick till kristendomen, och Jenny Lind
stod själv fadder. Liksom hon blev han en varmt övertygad
kristen.

Jenny Lind hade icke utan tvekan tagit det avgörande
steget. Hennes make var hela nio år yngre än hon, och vad
hon kände för honom var mera vänskap än kärlek, men
