702 POLITISKA FÖRHÅLLANDEN PÅ GUSTAF V:S TID.

ministären förvärvat sig anseende för ovanlig praktisk
duglighet, klokt omdöme och ett duktigt handlag med
vad han tog sig för. Tack vare hans initiativ på den
tiden hade det kommit mera affärsmässighet i hela statens
finansväsen. - Som statsminister insåg han med sin praktiska
syn på uppgifterna, att både den utrikes- och den inrikes-
politiska situationen nödvändiggjorde eftergifter. Mini-
stären Swartz har också fått det eftermälet, att den i en
upprörd tid lyckats åstadkomma en försonligare stämning
inom landet. Statsministerns vädjan till alla och envar att
inför livsmedelssvårigheterna icke låta missmodet och klander-
sjukan taga överhand bragte många till besinning. Stora delar
av högern ansågo dock, att statsministern gått för långt i
eftergifter för demokratins krav, medan vänstern däremot
fordrade mera. Då riksdagsmannavalen på hösten 1917 ut-
föllo i vänsterriktning, gick regeringsmakten över till en
Vvänsterministär, bestående av liberaler och socialdemokrater.
Statsminister blev professor Nils Edén, en man vars klara
intelligens, ovanliga talarebegåvning och grundlighet i pro-
blemens behandling gjort honom till det liberala partiets
självskrivne ledare efter Staaff.

Det var i en alltjämt ovanligt prövande tid, som den Edén-
ska ministären övertog ledningen av Sveriges öden. Här be-
hövdes framför allt en seg kraft, förenad med kallt huvud och
resonlighet, inför de mångahanda olika anspråk, som från mot-
satta läger — framför allt från demokratin — ställdes på rege-
ringen. Dessa egenskaper funnos också hos högsta ledningen.

Liksom de båda närmast föregående regeringarna måste
även denna först och främst inrikta sitt arbete på att skaffa
svenska folket det nödtorftiga dagliga brödet. Men nu var
faran större än kanske någonsin förut, ty det gällde att rädda
oss ur formlig hungerblockad. Uppgiften löstes genom nya
förhandlingar i England utan förödmjukande uppgivande
av vår neutralitet.! — Utbrottet av det finska frihetskriget
och därmed följande inbördeskrig hade under tiden ökat
svårigheterna för vår regering. Ministären ställdes nu
mellan fordran på ett svenskt ingripande å ena sidan
och den stränga neutralitetens krav såväl inåt som utåt

1 Se sid. 673.
