VI OCH VÄRLDSKRIGET. 709

förmådde samförståndstanken segra över den i vår tid ut-
bredda partiegoistiska dyrkan av Partiet såsom det högsta,
det mest vördnadsbjudande av allt. I försvarsfrågan voro
dock de olika partiernas program så vitt skilda, att den
Tryggerska regeringen icke lyckades åstadkomma något
samförstånd. I anledning därav avgick den på hösten 1924
och efterträddes av en ministär Branting, den tredje i ord-
ningen på 4!/2 år.

Svenska insatser i världskriget.

I den hatfullaste av tider har svenska folkets insatser i
blodsdramat bestått i att hjälpa de sårade och fångna samt
att efter krigets slut lindra nöden bland krigets oskyldiga
offer, särskilt bland kvinnor och barn, i andra länder.

Välsignelsebringande är det arbete, svenska Röda korset
utfört till förbättringen av krigsfångarnes tunga lott. Mitt
ibland pest, fläcktyfus och andra hemska farsoter, i hetta
och köld, i mörka, fuktiga sibiriska s. k. jordbaracker, i vilka
ända till 800 man kunde vara infösta, så gott som utan
möjlighet att tvätta sig under vintern, där ha Röda korsets
män och kvinnor utfört sitt kärleksvärv, och många äro de,
som stupat på sin post.! Till krigsfångar i Tyskland, Öster-
rike och Ryssland har Röda korset kunnat översända kär-
leksgåvor från hemlandet och från Sverige till ett par hundra
millioner kronors värde. Över 12,000 krigsfångar, om vilkas
öde de hemmavarande levde i ovisshet och ängslan, har denna
institution lyckats uppspåra och sätta i förbindelse med sina
anhöriga.

Under andra krigsåret kunde från vårt land ett glädje-
budskap bringas dem av krigets olycksoffer, som höllos fångna

1 Den kamp, som vårt Röda kors förde mot fläcktyfusen i Polen,
var lika mycket en försvarskamp för oss själva som en hjälp åt andra,
Ohyggliga voro de förhållanden, under vilka detta arbete måste utföras.
Som sjukhus fick den svenska ambulansen i Minsk sig anvisade några
baracker, vilka dittills använts som kurhus för stadens prostituerade.
De tyfussjuka voro ofta fulla med ohyra. Bönderna kunde ej förmås
att lämna ifrån sig sina livfulla pälsar, som de äro vana.vid att både
gå och sova i. De hade sådan skräck för sjukhusen, att de på alla upp-
tänkliga sätt gömde sina sjuka, ja gjorde våldsamt motstånd mot
deras avförande dit, så att militärhjälp måste anlitas.
