718 POLITISKA FÖRHÅLLANDEN PÅ GUSTAF V:S TID.

Inemot en halv milliard kostade oss kristidskommissionerna.
Därav komma över 120 millioner kronor på bränslekom-
missionen, som för den gängse uppfattningen kommit att
framstå som svenska nationens speciella sorgebarn. För
att vara rättvis måste man dock alltid komma ihåg, hur
hotfullt det ett tag såg ut med vår bränslefråga, när
koltillförseln utifrån hotade att bli alldeles avstängd. Det
gällde ju då att nästan till varje pris skaffa bränsle och
drivkraft åt den nödställda industrin. Och om det gått
så illa med koltillförseln, som det verkligen såg ut att göra,
så hade man nog i det stora hela välsignat B. K. Det är
alltid lätt att vara klok och kritisk efteråt.

Bränslekommissionen skulle för övrigt aldrig ha blivit så
kostsam, som den blev, ifall regeringen fått igenom sitt för-
slag om civil värnplikt för vedhuggning och andra för det
allmänna nödvändiga arbeten. Denna del av propositionen
angående bränslefrågans lösning föll emellertid på en knapp
majoritets motstånd i riksdagen.

+

På sommaren 1919 undertecknades freden i Versailles
mellan ententen och Tyskland, och på hösten fick Österrike
också fred. Det var en lycka även för oss. Äntligen ett hopp
om snart slut på det odrägliga tillstånd, som krigstiden fram-
kallat! Särskilt under vintern 1918—19 stegrades känslan
av det olidliga tvånget med statsregleringar och ransoneringar
nära nog till desperation. Och som folk alltid måste ha en
syndabock att låta sin vredes skålar gå ut över, så fingo
krigstidskommissionerna, de välsignade kommissionerna, bära
hundhuvudet även för vad ingen människa i detta land
kunde rå för.

Faktum var emellertid, att här hade växt upp en krigs-
tidsbyråkrati, i jämförelse med vilken våra värsta byrå-
krater av gamla skolan tedde sig som änglar. De nya orga-
nisationerna hade ju måst tillskapas i största hast. Det
var så gott som omöjligt att överallt finna lämpliga personer.
Även för de duktigaste var det naturligtvis omöjligt att
vara alla till lags under dessa svåra och prövande förhållanden.
Men säkert är också, att vårt laglydiga folk denna tid måste
dras med en hel del individer, som avgjorde över vårt väl
